En sekvens är en ordnad följd av instruktioner.
Med selektion avses möjlighet till villkorliga instruktioner: "utför dessa instruktioner om något villkor är sant."
Iteration betyder upprepning. Sekvenser av instruktioner måste kunna upprepas, till något villkor är sant.
Detta är i princip allt en modern dator kan göra, men den är ovanligt bra på det!
Att utföra en hundra miljoner additioner tar endast någon sekund...
Ett program som skrivs med dessa enkla instruktioner skrivs i maskinkod.
Eftersom det är bökigt och opraktiskt är det ovanligt idag. Det är lättare att skriva program
i t.ex. Java som nästan ser ut som engelsk text. Datorn förstår inte intstruktionerna,
men någon smart programmerare har skrivit ett program i maskinkod som översätter
(kompilerar) texten till maskinkod som datorn förstår.
I högnivåspråk är alltså instruktionerna betydligt mer omfattande och kallas för satser.
Sekvensen ovan förutsätter att en "penna" placerats någon stans på skärmen och att det språk vi programmerar i har funktioner för att rita och flytta pennan.
De flesta programspråk erbjuder oss fler möjligheter till selektion, men den mest grundläggande
satsen är just:
OM (villkor) SÅ UTFÖR (SEKVENS).
Det är enkelt att låta datorn upprepa en sekvens av satser!
spara 42 i variabeln tal spara 0 i variabeln gissning så länge som gissning <> tal { skriv "gissa på ett tal" läs ett tal och lagra det i gissning om gissning < tal skriv "för litet" om gissning > tal skriv "för stort" } skriv "rätt!"Koden ovan upprepar sekvensen som frågar efter ett tal och talar om det är för litet eller för stort, ända tills det inmatade talet är 42 då "rätt!" skrivs ut.
Vi använder variabler för att lagra information som
förändras.
Ex: poäng, position, innehåll i textruta, räknare o.s.v.
Vi kan välja variabler av många olika datatyper: t.ex.
Funktioner gör livet lättare för programmeraren!
Vi har tillgång till
färdigskriven kod i form av massor med funktioner för att t.ex. läsa in text
från tangentbordet, rita på skärmen och rita grafik.
Vi gör också egna funktioner för att inte behöva skriva nästan-samma-sak
flera gånger.